Linda och Björn

Idag på morgonen så kom equiterapeuterna Linda & Björn för att behandla Lotta & Ellington, det var mycket intressant och uppskattat.

Linda började med att känna lite på Lotta för att känna vart problemen satt och förklarade lite för mig vad hon tänkte på när hon tittade på Lotta.
Det är en häst med långa bakben som lätt blir hög i nacken och det blir mycket häst att rida innan man kommer till arbete, det blir som att "rida två hästar".  Tack var de långa bakbenen så har hon även en liten underhals, trots en god överlinje. Dessa långa bakben som min fröken har gör även att hon hänger mer på bogarna och blir spänd i dem. Den höga nacken är även tillhåll för diverse spänningar och stelheter.
När Linda konstaterat detta så satte hon två akupunkturnålar i pannan på Lotta. En mitt i den ulltussiga lilla fjantiga fjutten till pannlugg och en precis mitt i virvlarna, därefter var det Björns tur.
Han masserade bort alla spänningar i bogarna, halsen, nacken, lite i ryggen och bakdelen. Eftersom bakdelen i Lottas fall råkar vara roten till allt ont så blev hon även behandlad med laser i korset. Och det gillade hon! Hon stod och tryckte sig mot lasern och var sådär söt som just bara lilla Lotta kan vara.
När hon sedan var helt genomgången så tog Linda över igen. Hon knäckte till bakdelen (tror jag, det såg ut som det i alla fall) därefter tog hon nacken och bogarna. Låsningarna i bogarna var nu inte alls speciellt stora efter all massage.
Sedan gav hon oss lite tips till fortsättningen. Bland annat så ska vi innan varje ridpass massera halsen och istället för sin Back on track tyggvärmare så ska hon ha en vetekudde. Efter ridpassen ska hon bli masserad bakom sadeln, fram till korset. Antingen med handlovarna och att man står nära henne, eller lägga den en a handen ovanpå den andra, ta ett steg bakåt och massera med fingrarna. Dessutom ska halsen stretchas åt sidorna. Björn visade mig även hur jag ska komma åt att massera ut alla spänningar i bogarna utan att bli uppäten.
När Lotta var färdig å provae vi även att lägga på min T6 dressyrsadel som jag har bytt järn i nu. Linda tyckte att den låg ok (jag tycker den är för tajt mot sidorna), men när vi sedan spänner fast sadelgjorden (och Lotta försökte äta upp oss på riktigt) och jag satt upp. Då kunde Linda se när jag satte mig, hur BÄGGE PUTORNA GLED ISÄR OCH HUR SADELN GLED NER PÅ RYGGRADEN. Jag menar Come on? Vad fan är det för sadel?! Jag blir så ARG. Därefter provade vi att lägga på Megs stübbensadel som vi lånar tills vidare. Direkt när jag tog fram den så sa Linda att hon inte ville lägga på den. Dels för att stoppningen är så hård men även för att den är sned (!). Det kan jag erkänna att jag aldrig hade sett om hon inte hade sagt det. Så den ska jag inte rida med något mer...
Förhoppningsvis har Hanna med sig en sadel till mig snart som vi ska prova. Har suttit och letat som en jävla dåre efter vettiga sadlar hela förmiddagen nu...
Över lag så var det inga stora grejer, utan hon är faktiskt inte jätteung, utan hon behöver lite rundsmörjning ibland och hon rekommenderade att vi skulle ses efter vintern igen eftersom det lätt uppstår spänningar när det är kallt. Därefter trodde hon att vi skulle kunna vänta ända tills nästa vinter igen innan hon behövde kollas.


POSTAD AV: Henny :)

2011-11-12 @ 14:03:04 | http://hennyvinlof.blogg.se/

Skönt att det inte var så allvarligt med Lotta, men hoppas du hittar en sadel snart!! =)

KOMMENTERA INLÄGGET

Namn

E-postadress (publiceras ej)

URL/Bloggadress

Kommentar