Jag skulle på förfest hos Plopp och Sabina på Dalvik innan vi sedan skulle vidare till kåren. Så, Tobbe och jag firade med ett glas champange eftersom att Anton äntligen har fått lägenhet.

Till Dalvik hade jag i alla fall med mig ett glas champange (käckt uppfällt i petflaska), 1 cider, 1 smirnoff (eller ja, hur de nu stavas), och en breezer. Från Dalvik ner till kåren hade jag ingenting med mig... Dessutom pillade jag i mig 2 eller 3 shots med jäger på förfesten (antalet är något oklart).

På kåren vart det tre drinkar och en sliskig shot som jag på något magiskt vänster trollade fram med knäna. Haha, nä, men det var en kille i baren (betydligt fullare än mig) som hade köpt tre shots och inte riktigt visste hur han skulle få med sig alla därifrån, så eftersom jag är så fruktansvärt snäll så erbjöd jag honom hjälp (hjälp= dricka upp en shot) och det gick han med på.

Nu såhär i efterhand inser jag att jag skulle struntat i sista drinken och alla shots under kvällen. För när Josefine vallade mig till bussen så kom jag på att jag skulle ha en korv, fyllemat är alltid bra. Och vad tar jag på korven? Jo rostad lök, jag HATAR rostad lök. Menmen, hem kom jag, full som en kastrull. Gick och lade mig, gick upp, spydde som en gris, drack vatten och gick och la mig igen. Så långt, så väl.

Morgonen efter, alltså idag var mindre väl. Jag mådde så fruktansvärt dåligt att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, jag ville bara spy, men kunde inte. Inte förens efter två timmars väntan. Och som jag spydde, galla. Usch, det är så jävla äckligt när magen är helt tom och man känner hur den ändå försöker att vända sig ut och in. Och som jag tjöt, för fy fan vad jag svskyr att spy. Så efter mycket om och men så lyckades jag i alla fall få på mig kläder och nu är jag här hemma hos päronen i Hultsfred. Och har jag lärt mig något? Jag ska aldrig mera shota, jag ska aldrig mera dricka så att jag riskerar att bli bakfull och jag ska alltid skippa sista drinken.

Jag har i och för sig varit väldigt förskonad från bakfyllor, med tanke på att detta var min första (och sista!). Efter en hård kväll så har jag klarat mig med att sova en timme längre än vanligt och för säkerhetsskull ta en ipren, sen har jag varit helt återställd. Men fan inte idag. Usch. Don´t try this at home kids säger jag bara.