Det blev nog trots allt stolpe ut på tentan igår... Jag disskuterade mina svar med Tobbe och han kollade facit. Kolla facit efter en tenta kommer jag aldrig att göra och har hellre aldrig gjort, jag lever hellre i ovisshet några veckor än att få en spark i magen av alla poäng jag missat. Tobbe kollade i alla fall en uppgift och sedan skrev han att jag hade klarat den för han trodde att jag kommit fram till samma svar som facit. Och för ett ögonblick blev jag så jävla lycklig, för att sekunden efter trilla ner i den djupaste avgrund som bara finns. Jag hade inte rätt, då är det alltså två uppgifter, som utgör 1/4 av poängen som jag helt har missat. Dessutom var kryssfrågorna, som också utgjorde 1/4 av tentamen en jävla chansning. Ja. Oddsen talar verkligen emot mig.
Att få känslan av att man verkligen känner vilken koll man har, och att sedan vakna upp och undra vad fan man håller på med är det värsta jag vet. Det här blir inte första tentan jag schabblar bort, det blir tredje eller fjärde. Det borde vara bevis nog för att det här verkligen inte är något för mig. Och jag börjar helt ärligt bli trött på det. Varför gör jag det här? Varför utsätter jag mig för detta när jag har sån galen tentaångest i två veckor per tenta? Varför utsätter jag mig för det här när det är jävligt tydligt att jag inte är tillräckligt bra, och varför gör jag det här när jag inte ens vill jobba med det? Jag vet inte... Antagligen för att jag inte vet vad fan jag skulle göra annars.
Jag borde egentligen gått upp tidigt idag och börjat plugga inför nästa tenta som är på tisdag. Men när gick jag upp? tja... runt 11 tror jag, och har jag börjat plugga? nope. Och just nu vet jag inte ens om jag tänker göra det. (fast, jo, det tänker jag nog göra trots allt). Det känns jävligt tungt att veta att jag failade en tenta som jag gick in och kände mig grymt säker på, det kunde liksom inte komma något som inte skulle funka, ändå så kom det och jag kände mig så jävla liten, ensam och värdelös.
Det var lätt för mig att tänka att nästa tenta skulle få gå som den går eftersom att jag verkligen kände mig så säker inför igår. Nu känner jag mig som världens största jubelidiot. Man ska aldrig ta något för givet, och jag ska aldrig tro att jag kan något, för det kan jag inte. Jag tänkte att eftersom att gårdagen var så självklar, så skulle jag kunna ta en omtenta i konteken, plus den tenta jag ska skriva i ekonomi i augusti. Men att på det även få Mättekniken känns jävligt mastigt och Gotland lär jag ju bara få fetglömma.
Vad är det för fel på mig egentligen? Varför klarar inte jag det som alla andra klarar, varför är jag sämst i klassen och varför räcker jag inte till? Gör det verkligen så mycket att jag inte längre vill det här? Att jag inte är intresserad? Eller är jag bara dum i huvudet? Eller tror jag bara att jag pluggar som en dåre fastän att jag kanske egentligen inte gör det? Eller lär jag mig så jävla mycket mindre bara för att jag ber Tobbe förklara för mig när jag inte förstår. Några fel är det ju garanterat, och jag är jävligt säker på att det största är jag.
Jag är nog rätt värdelös trots allt, eller så har jag bara ännu inte hittat det som passar mig...
PERMALINK |
|
2012-05-23 @ 13:23:53
POSTAD AV: Henny :)
Du är i alla fall bättre än mig!!! Du kämpar, och det beundrar jag dig så himla mycket för! <3
