mygel
Ibland blir jag bara så trött på hur folk kan hålla på. Hur giriga och elaka de kan vara.
När jag var liten trodde jag att det bara var barn som betedde sig illa. Barn som inte hade någon vettig uppfostran, inget hyfs eller någon som helst tanke om att värna om de som är viktiga för en själv. Att det var barn som betedde sig illa mot varandra och som betedde sig omoget.
När jag var liten trodde jag att det bara var barn som betedde sig illa. Barn som inte hade någon vettig uppfostran, inget hyfs eller någon som helst tanke om att värna om de som är viktiga för en själv. Att det var barn som betedde sig illa mot varandra och som betedde sig omoget.
Nu vet jag bättre. Det är de vuxna som beter sig illa. Det är vuxna som skiter i vilka som står i vägen, som själva - helt utan belägg eller tillåtelse- styr i sina små sandlådsstora kungadömen. Där den ena är dummare än den andra och elakare än den tredje. Hur man väver sina nät kring de man kan utnyttja och trampa på och hur man driver de som ser vad som faktiskt händer ut på plankan samtidigt som man sätter munkavle på dem och en snara kring halsen på sig själv.
Jag blir bara så jävla ledsen och arg på sånt. Hur fan man bara kan med att leva med sig själv, när man vet att man behandlar folk orätt. Vad lever man i för värld? Som inte ser vad som händer ?Eller väljer man bara att se det som man själv vill se?
Jag blir bara så jävla ledsen och arg på sånt. Hur fan man bara kan med att leva med sig själv, när man vet att man behandlar folk orätt. Vad lever man i för värld? Som inte ser vad som händer ?Eller väljer man bara att se det som man själv vill se?
Vart fan är världen påväg egentligen?
Adlibris
Jag verkar ha tagit på mig de stora spenderarbyxorna idag! För äntligen har jag fått tummen ur och betällt de hästböcker som jag så länge gått och sucktat efter! Kalaset gick med snabbfrakt & två "vanliga" böcker på nästan 2000:- men men, vad gör man inte för något man älskar?
Så författarmässigt blev det böcker från Beran, Nevzorov, Heuschmann och Schuthof-Lesmeister. Så himla nöjd!
Jag har helt fått upp ögonen för hästfilosofi way beyond NH, parelli & allt vad det heter! Likaså är jag kritisk till vart den engelska ridningen fått för inriktning med rollkür & LDR. Jag köper att det funkar på vissa hästar, att elitryttarna använder det på sina hästar, de som faktiskt har krav från sponsorer att prestera. Men jag köper inte riktigt deras extrema koncept till vanliga vardagsryttare. Likaså ställer jag mig skeptisk till en del hjälptyglar, trots att jag själv fått upp ögonen för gramanen som säkerhetsbälte på Lotta. I rätt händer och på rätt häst är det en hjälptygel och inte en stjälptygel & i den bästa av världar är alla ryttare tillräckligt kunniga och passar tillträckligt väl med sina fyrbentingar för att inte behöva dem.
Nelly
Idag har jag inte gjort många knop.
Jag satt still i soffan mellan 10 & 17, jag reste inte på mig en enda gång. Jag gick inte ens på toaletten och jag behövde inte ens hämta någon mat, för det fixade Tobbe.
Nu har jag i alla fall fått något gjort, jag har beställt en klänning. Tänkte att jag kunde passa på när det var 50% på VILA & fri frakt, nu har jag lite lätt ångest eftersom det inte är fri retur. Tänk om den inte passar?
Tyckte den var rätt söt, så nu får jag bara hoppas att jag krympt ihop till en S, jag har ju faktiskt på något mirakulöst vänster tappat 1,5 kg utan att göra något annat än ligga i soffan och möla i mig mat så jag hoppas på det bästa.
Akuten
Det har inte riktigt gått min väg den senaste tiden kan man väl säga. Och jag är nog jävligt stressad. Det finns många saker som stressar mig, men ingen som jag känner stressar mig speciellt mycket. Men många bäckar små....
Jag har sedan jag flyttade till Jönköping 2010 haft (vad jag trott va) hjärtklappning ett par gånger per dag á 5-10 sekunder under tentaperioder, men jag har liksom inte brytt mig så mycket om det eftersom att det kommit i stressiga perioder och sedan försvunnit.
I söndags hade jag min omtenta, men hjärtklappningen kom inte för än i söndagskväll, när tentan var över. I måndags var det lugnt men i tisdags drog det igång. Jag fick mina besvär ungefär 20 gånger under dagen, vilket är lika mycket som jag brukar ha under en hel tentaperiod. Så efter en del nojande från Tobbe (jag har slutat noja mig över saker och ting, för det tjänar ju ändå ingenting till) gick jag med på att ringa vårdcentralen.
Så i onsdags fm efter att jag haft ca 20 "attacker" (eller vad man nu ska kalla det) i sängen så ringde jag. De kunde inte säga vad det var, annat än att det inte var hjärtklappning. Men de förstod att jag ville ha det utrett. Dessvärre hade de inga tider som passade för mig... Så vi kom överens om att jag skulle avvakta över helgen och om det blev värre fick jag kontakta akutvården.
Jag ville ju gärna veta var det var för något så jag satte igång med att googla om vad det var, och svaret var hjärtarytmi. De allra flesta har det någon gång, men sålänge man inte mår dåligt, svimmar, blir trött av det så är det inte farligt (annat än att det känns jävligt obehagligt).
Känslan är något ut över det vanliga. Tänk er att ni åker över ett gupp med bilen som ni inte är beredda på eller att ni åker bergochdalbana. Ni vet känslan av hur det suger till i magen? Den får jag, fast över hjärtat.
Jag var stensäker på att det var hjärtklappning, men efter att ha känt på pulsen så fattade jag ju ock så att det rörde sig om en arytmi.
I vanliga fall låter hjärtat: Dunk.....Dunk.....Dunk.....Dunk.....Dunk
Mitt lät: Dunk..... Dunk..dunk............DUNK.....Dunk, ja ni fattar nog.
Hur som helst skulle vi till kiropraktorn i Vetlanda, och det blev bara värre och värre... De kraftiga hjärtslagen kom tätare och tätare, med upp till sju kraftiga slag i följd. Så jag ringde till sjukvårdsupplysningen (som inte finns i Jönköpings län, jävligt smart). Fick ringa tillbaka till vårdcentralen som tyckte att jag skulle uppsöka akutvården för att ta ett EKG.
Så min inplanerade oh väldigt efterlängtade tjejkväll med bio, middag och skitsnack byttes på fem minuter ut mot akutmottagningen på Ryhov med EKG, maskiner, undersökning och blodprov.
Läkaren och sjuksköterskan var i alla fall väldigt trevliga. Jag fick börja med att förklara hur det kändes i bröstet och sedan göra EKG, men det visade ingenting.
Läkaren förstod ju givetvis att jag ville veta vad det berodde på, och hon behövde inte säga att jag var stressad och behövde stressa mindre (för det sa jag själv). Och bara det att läkaren var i rummet gjorde mig lugnare och arytmin avtog.
Stress kan påverka kroppen på många sätt och man måste vara uppmärksam och lyssna, inte bara köra på som jag har gjort, för det funkar inte i långa loppet. Det kanske funkar i en vecka, men inte i månader.
Det enda läkaren kunde konstatera var att jag hade en ovanligt tydlig sinusarytmi, vilket innebär att när jag andas in så slår hjärtat snabbare och när jag andas ut så slår det saktare.
Hur som helst hann jag inte ens komma ut från akuten innan det började igen. Men en remiss är skickade till vårdcentralen där det ska utredas, eventuellt med ytterligare ett EKG fast i 24 timmar.
Alla hjärtans dag var hemsk, jag noterade ca 150 "hjärthopp". Det är skitsvårt att sluta tänka på det. Men jag har också konstaterat att om jag är sysselsatt så tänker jag inte på det, och då kommer det inte heller några hopp.
Hittills idag har jag inte haft ett enda (peppar, peppar, ta i trä).
Så om jag kan lyckas stressa ner lite i Jönköping så tror jag inte att de kommer hitta något på utredningen....
Aja, nu inbillar jag mig istället bröstsmärtor och hjärtattacker, vet inte riktigt vad som är värst.
Lång och rörig berättelse om min vistelse på akuten.
Varken spännande eller rolig.
Trött
Idag är också en såndär riktig skitdag.
Det började med att jag inte orkade kravla mig upp ur sängen imorse, sedan köpte jag ett gymkort, siktar väl på beach 2030? Fruktansvärt omotiverad i skolan, kändes som att Anders lika gärna kunde ha pratat och skrivit på grekiska. Luften i klassrummet var skitdålig. Det resulterade i en migränliknande huvudvärk som fortfarande inte har släppt. Kommer hem till en kaosartad lägenhet, vill mest av allt bara gå och gräva ner mig. Bestämde mig i alla fall för att gå till Ica för att köpa mina favoritpopcorn med cheddarsmak. Inte fan hade de dem på Ica, de var slutsålde. Tänkte att "jaja, jag tar väl micro-popcorn med smörsmak". Men hade Ica några jävla micro-popcorn med smörsmak? Nä, för de var OCKSÅ slut. Blev så arg att jag gick till deli-disken och köpte skinka istället. Och vad hände när jag väl satt i mig min jävla dyra skinka då? Jo då kom magkatarren som ett brev på posten, och inte fan har jag några omeprazol hemma. Fy fan vilken dag.
Karma is a bitch.
Fuerteventura
Tänkte lägga upp bilderna från Fuerteventura nu. Bättre sent än aldrig. De kommer inte i någon vidare ordning (eller kvalitet heller för den delen).
Strandpromenaden i Morro Jable, Jandia beach
Gångvägen från hotellet in till "city"
Mitt fina hjärta :) 
Strandpromenaden i Morro Jable
Mejillos al ajillo: Musslor gratinerade med persilja & vitlök, hur gott som helst!
Utsikt mot hamnen i Morro Jable (som ligger bakom klippan)
Jandia Beach
Den del av poolområdet där vi hängde. Utsikt mot havet åt andra hållet. Dock så badade vi inte, det var bara 17 grader i poolen.
På väg ner till Sotavento beach, strax nedanför hotellet.
tobbe på Beach Sotavento
Utanför hotellet bodde det väldigt hungriga små ekorrar (och äckliga råttor) som man kunde mata direkt ur handen.
Ett par hundra meter från vårt hotell övergick Sotavento beach till att bli Jandia beach, där hängde många för att vindsurfa & Kitesurfa, var jättekäckt att se på nära håll.
På Jandia beach efter någon kilometers (?) promenad på sandstranden.
Vy från poolområdet upp mot hotellet.
Gambas al ajillo: Jätteräkor tillagade i olivolja med massa vitlök, persilja och torkad chili. Något utav det godaste jag ätit!
Utsikten från en annan del av poolområdet, så himla fint!
När ekorrarna var mätta fanns det istället hungriga fåglar som gärna åt ur handen (och sedan förföljde en).Veckan på Fuerteventura var jättebra! Goda drinkar, god mat och mellan 24-32 grader varmt. Varje morgon serverades champange till frukosten och barerna hade fruktansvärt god sangria.
Vi bodde på sydöstra delen av Fuerteventura, i norra änden av Jandia beach, närmare bestämt i Costa calma. För det mesta hängde vi vid poolområdet, förutom två dagar, då vi istället åkte till Morro Jable, södra änden av Jandia beach. Finns inte så jättemycket mer att skriva,fråga om ni vill veta istället.
Tack så jättejättejättemycket för den här resan älskling, bästa julklappen jag någonsin fått. <3
Bitter
Sedan i fregads är det inte mycket som har gått min väg.
Det började i fredags morse med ett definitivt besked från skolan att de inte tänker flytta på tentan i linjär algebra, fastän läraren vill flytta den för vår skull. Det betyder att vår "ordinarie" tenta i entreprenadjuridik & "omtentan" i linjär algebra ligger på samma dag och samma tid. Detta med följden att vi bara kan skriva den ena, eller den andra tentan. Vill man får man skriva bägge tentorna, men bara på 5 timmar, och dessa tentor ska skrivas på fem timmar VARDERA. Tack JTH för att ni gör våra studier så lätta, tack JTH för att ni är så måna om att vi ska få en ärlig chans att försöka på tentorna och få vår examen i juni.
Därefter gick mina absoluta favoritskor sönder och är bortom all räddning.
På eftermiddagen var jag och några vänner på gymmet. Sällskapet var bra, men gymmet var hemskt. Alldeles för mycket folk (var ju dock inte där den bästa tiden direkt) och jag tog ut mig alldeles för mycket, vilket resulterade i att jag flera gånger var på väg att kräkas.
efteråt gick jag och några kompisar och fikade, och det var så himla mysigt!
I lördags så vaknade jag med ont i huvudet, men jag pallrade mig upp och gick till torget för att köpa lite räkor. Räkorna var skitdyra.
Därefter fick jag världens huvudvärk, och värktabletterna hjälpte inte. Spenderade hela lördagen som en utslagen torsk i soffan. När det äntligen var dags att äta mina svindyra räkor så var de inte goda.
Vaknade natten till söndagen med en magkatarr som inte var av denna värld. Lyckades ta mig upp till toaletten, men kom knappt därifrån. Alla lägen utom planläge gjorde så jäkla ont att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Så jag spenderade hela söndagen i soffan. Detta medförde att jag missade världens bästa Josefines födelsedagsmiddag som jag sett fram emot! Istället fick jag mer eller mindre krypa dubbelvikt till Ica för att köpa lite "snäll" mat.
Idag har nästan magkatarren släppt, men istället är huvudvärken påväg tillbaka. Känns sådär. Men det är skönt att skiten kommer på en och samma gång.
Har fått en aning ångest över skolan och min stundande tenta eftersom att jag knappt ens varit kapabel att öppna datorn under helgen, än mindre varit i skick till att koncentrera mig.
Men med tanke på det så borde ju karman ha vänt till min fördel på söndag när det är dags för tenta.