När min mamma fyllde år i Maj så beställde jag två porträtt på Lotta av duktiga Caroline (benzie.blogg.se). Ett porträtt fick mamma, och det andra behöll jag själv, och jag är så himla nöjd! Kommer definitivt beställa fler målningar av henne, bra pris var det också!

För er som inte vet så har Charlies rea denna helgen, men start i fredags. Så Efter att ha tvingat mig igenom en dag i skolan tog jag bussen dit bort, och herre jävlar vad folk! Jag skojar inte om jag säger att det stod 100 bilar utanför affären, och folk hade parkerat som galningar överallt, vilket lapplisorna verkade gilla. De satte så snällt gula lappar under vindrutetorkaren på nästan alla bilar, 800 kr/lapp.
Hur som helst fyndade jag lite!
Stod och höll i ett fint täcke från Jacson, men när jag nästan var framme vid kassan så upptäckte jag att jag fått fel storlek! Så istället för Jacson, så fick det bli ett Kingsland istället. Men det gråter jag verkligen inte över, för jävlar vad snyggt det är! Köpte även en grimma från B//Vertigo och ett pannband med äkta Swarowskikristaller som skulle kostat 100 spänn (billigt redan där) men jag prutade ner det till 50 kr istället, snacka om bra deal!
Det sjuka med vistelsen på Charlies var att jag fick köa i EN OCH EN HALV TIMME för att komma fram till kassan! Och då ska tilläggas att de faktiskt hade tre kassor öppna.
I lördags var jag i alla fall där igen, med sällskap av Tobbe. Köpte ett par rid/vardagsbyxor från Martha Ridewear (eller vad märket nu heter). Har dock inte bestämt mig om jag ska behålla dem ännu, har ni lust att hjälpa mig bestämma mig? :)
Ska försöka få tummen ur och lägga upp bilder på alla mina fynd idag eller i morgon!

Har lyckats gå och bli sjuk. Inte precis vad jag planerade, men jag borde inte gnälla. Jag är nästan aldrig sjuk. Visst går jag hem från skolan ibland (eller skiter i att gå helt) för att jag inte känner mig pigg. Men nu när jag redan missat ett par dagar denna perioden på grund av "sjukdom" så måste jag ju givetvis gå och bli sjuk "på riktigt". Jag hade glömt bort hur träligt det är att ha ont i halsen och ont i huvudet med lite feber. Förhoppningsvis blir jag inte sjukare än vad jag är nu, jag kanske kan slippa att få ont i kroppen, nysningar, att producera ofantliga mängder med snor och att tappa smaksinnet. Jag hoppas innerligt på det, och om jag slipper så får jag nog tacka svininfluensavaccinet för det. För tro det eller ej, men jag har inte varit riktigt sjuk sedan jag tog det vaccinet, och detsamma gäller Tobbe.

Idag måste jag gå till skolan. Vi ska ev. ha en liten dugga på den teori vi gick igenom förra veckan, dock finns det två problem: 1. Powerpointarna för föreläsningarna lades inte ut förens igår förmiddag. 2. Jag missade ena föreläsningen förra veckan då Lotta blev dålig.

Nej då. Jag är inte bitter.

Jag kan bara komma på en enda nackdel med vår lägenhet här i Jönköping och det är grannarna ovanför oss.

Det är en familj med två småbarn, så jag kan fårstå om det låter lite ibland. Men fan inte att det dunkar och lever därifrån 06.30-22.00 varje dag.

Klart vi förstår att det kan bli lite gapigt ibland. Men måste man springa runt på hälarna hela tiden? Det låter verkligen som att det är en flock elefanter vi bor under. 

När barnen gått och lagt sig runt 20.00 så kunde man ju hoppats att det skulle bli tyst, men icke. Då sätter föräldrarna igång med att möblera om i lägenheten (låter det som). Det skrapas som fan mot golvet, det är inte så att de reser sig och flyttar tillbaka en stol till sin ursprungliga plats i lägenheten. Nejdå, de reser sig och SLÄPAR tillbaka TIO stolar över golvet. Va fan? Brukar man inte LYFTA tillbaka en stol? Eller i alla fall skänka sina grannar en liten tanke? Med tanke på förra veckan så tvivlar jag. Då möblerade de om 23.30 på natten. INTE OKEJ.

Sen så borde vi gå upp och knacka på, fråga om elefantfamiljen kan tänka sig att bli lite tystare. Men om de inte blir det? Om det fortsätter att väsnas? Vad gör man då? Å andra sidan så tror jag att de är relativt nyinflyttade, så de har kanske inte kommit iordning ännu? (Denna slutsats drar jag av att det före sommaren aldrig lät uppifrån). 

Det är lite svårt att ignorera allt oväsen, även om det vissa dagar är lite bättre. Men det är fan jobbigt att det hela tiden väsnas.

Vet inte vart jag ville komma med det här inlägget. Jag ville nog bara säga att jag är jävlgit trött på grannarna, men för feg för att knacka på.

Det har varit en jobbig vecka. Min fina prinsessa har varit dålig, riktigt dålig.

I onsdags kväll ringde mamma till mig och sa att Lotta hade kolik, hon såg ut som en uppblåst ballong, tarmarna stod stilla, hon hade inte bajsat och saknade aptit. Dessutom så hade hon inte ätit upp sin frukost och inte rört sitt lunchhö vilket är väldigt olikt henne. Men tack vare promenader och en rektal salva, typ laxeringsmedel så kom hon i gång igen. I torsdags morse var hon dålig igen, bara stod och hängde, låg ned och skrapade med framhovarna och var allmänt dålig. Veterinären kom. Kolik på grund av vårat hö. Vi har haft väldigt mjukt hö, typ "ängshö" med tunna tunna grässtrå, som de flesta hästar brukar älska! Men på grund av de fina stråna var strukturen på höet så dålig att magen inte producerade tillräckligt med magsaft och där av koliken. Vi verkade inte vara det första fallet med denna typ av kolik, även om jag inte har hört talats om något liknande tidigare. Lotta fick i alla fall kramplösande dropp och en spruta med B-vitamin.

Efter många promenader och lite mer laxermedelskräm så blev hon piggare och fick lite aptit! Dock så sa veterinären att det kunde ta ett par dagar för dem att bli bra igen, eftersom det tog ett tag för magen att komma igång som vanligt igen.

 

I fredags var hon dålig igen. Mamma fick åka från jobbet på morgonen då hon bara låg ner och skrapade med hovarna. Tarmarna stod helt stilla. Men efter lite healing (ja, jag tror på healing) och promenad kom de igång igen. Dock pratade mamma med vet. och ringde sedan till mig, och för att vet. skulle komma krävdes att Lotta i princip låg döende.

 

kl 14.00 låg hon mer eller mindre döende.När jag var klar hos kiropraktorn i Vetlanda lite efter 14 skickade jag ett sms till mamma och frågade hur Lotta mådde. Mamma ringde upp med en gång och sa att veterinären var på väg. Hon bara låg ner och var helt lugn (vilket de kan vara när kroppen börjat förgifta sig själv). Sedan började mamma gråta, då gick det upp för mig hur illa det verkligen var.

Bilen gick jävligt fort från Vetlanda till Hultsfred. Jag minns inte så mycket av resan, bara att jag hann tänka fruktansvärt mycket och att jag hade konstant hjärtklappning. Tobbe hann inte ens stänga av motorn innan jag slände mig ur bilen och rusade in i stallet. Där möttes jag av en eländig Lotta och ledsen mamma.

 

Men hon var inte död och det var vad som räknades. Jag minns att jag darrade som ett asplöv, men jag minns inte så mycket av vad veterinären sa. Lotta stod i alla fall upp och åt lite hö samtidigt som hon fick smärtstillande dropp.

Veterinären sa i alla fall att hon inte visste så mycket om prognosen, lika väl som hon blev bättre kunde hon bli sämre. Vi borde ställa iordning en transport - ifall hon blev minsta sämre var det bara att åka. Såhär på helgen är ju inte så många kliniker öppna, så det vi hade att välja på var Strömsholm eller Helsingborg - båda ca 30 mil bort. Vi skulle kolla över våra försäkringspapper, fundera över hur mycket pengar vi ville lägga ut på en så pass gammal häst innan det fick vara över. Det var hemskt.

 

Jag promenerade i alla fall med henne kl 16.00 i fredags, hon blev lite piggare och var lite mer intresserad av maten. Kl 19.00 var vi uppe igen, då var hon ännu lite piggare och hade bajsat men hon var väldigt huggig så fort man nuddade magen för att lyssna på tarmarna.

Kl 22 var jag uppe med mamma för ännu en promenad och 01 var jag i stallet med Tobbe. Då var hon piggare och lite mer intresserad av vad som hände runt omkring henne. Hon hade till och med legat ner ett litet tag.

 

I lördags morse var jag i stallet kl 7 med mamma. Lotta var piggare och mycket upprörd över att hon minsann inte fick någon frukosthink vilket var ett gott tecken. Allt eftersom dagen gick blev hon piggare och verkade ha mindre ont, så hon fick spendera 3 timmar i hagen med mycket täcken på. Det smärtstillande droppet hade verkat med full effekt fram till midnatt och därefter avtagit i styrka så vi var spända på hur hon skulle bete sig när det var ute ur systemet då vi trodde att hon skulle bli sämre igen. Sista checken i stallet var avklarad kl 24 i lördags, då hade hon ätit 8 kg hö, utspritt på 7 mål under dagen och blev bara piggare.

 

Söndagsmorgonen tog mamma själv, då var hon återigen upprörd över avsaknaden av morgonhink och hon hade både ätit upp allt hö, bajsat, kissat och druckit. Under söndagen verkade det som att smärtorna avtagit, för magen knorrade fint och vi fick både borsta, lyssna och ta på den utan protester. Nästa steg nu är att hon om ett par dagar ska få börja äta müsli igen, vilket jag är lite orolig för.

Men hon borde ha goda prognoser för att bli helt bra igen. Hon äter inte mycket kraftfoder, hon är vid god vigör för sin ålder samt att hon senaste året ätit ur SMHN så hon har haft en jämn tillgång på stråfoder under dygnet.

 

Däremot borde vi åka och få tänderna kollade på henne, för de är aldrig kollade "på riktigt". Utan bara kollade vid vaccination för 3 & 4 år sedan för att se så det inte var något akut. Då sade vet att det såg bra ut, inga bettskador bortsett från ett litet, äldre nyp i ena kinden och i övrigt fin trut, så vi behövde inte kolla henne igen om vi inte trodde att något var konstigt. Men nu är det nog dags... I söndags em var hon i alla fall så pass pigg och hade varit det så pass länge att jag kände att jag kunde åka hem, visst är det jobbigt att inte vara hos henne fastän att hon är bättre - resan är ju inte över än. Men med dagliga uppdateringar av mamma och stallpersonal så känns det ändå ok.

Det är lite roligt det här med att ha bra och dåliga dagar. Men jag har märkt en sak. En bra dag efterföljs ALLTID, utan undantag av en riktig skitdag. Först trodde jag att det kanske bara var en "vanlig" dag som efterföljde en bra dag, men eftersom att den tidigare dagen var så bra så kändes en vanlig dag som en skitdag. Men efter förra veckan är jag dock absolut säker. En bra dag efterföljs av en riktig skitdag.

Förra veckan var ett riktigt bra exempel på det.

I måndags kände jag redan när jag vaknade att det var en bra dag! Jag gick upp, gick en promenad, åt frukost, duschade och skulle göra iordning mig för skolan. För en gång skull hade jag en bra hårdag, och jag kände mig för ovanlighetensskull FIN. Det är något som inte händer ofta kan jag tala om. Det kändes så bra att jag till och med orkade med att sminka mig lite (och jag kände mig faktiskt ännu finare). Så pass att jag valde min nya fina blus från Noa Noa som jag fått av min syster. Nu låter det kanske jättelöjligt, men tyvärr så är det sant.

Hade dessutom en riktigt bra dag i skolan med en av mina bästa vänner. Man kan helt enkelt beskriva det som en sjukt bra dag i min värld :)

Tisdagen däremot.... Vet knappt vart jag ska börja. 

Först så snoozade jag alldeles för länge, så jag hann inte duscha och inte äta frukost. Jag hade i alla fall bestämt mig för att jag skulle väga mig. Sagt och gjort. Jag har gått upp 2 kg sen vi kom hem från Gotland för en månad sedan och väger nu mer än någonsin, jippi ho tjohej. Lite lagom glad skulle jag ta på mig kläder. Jag hade bestämt mig för att ha mina "tjockisjeans" Jag kunde med nödoch näppe pch jävla mycket vilja knäppa dem. Men de var för tajta för att jag skulle kunna ha på mig dem. Så. De byxor jag hade att välja på var ett par dyngsura svarta byxor och ett par "enbart" blöta leggings. Jag valde de blöta leggingsen som jag i panik fick försöka torka med hårtork (gick inge vidare, jag brände mig). Som om inte det vore nog så blev jag ju givetvis åksjuk på bussen på väg till studiebesöket. Allt detta före kl 9 på morgonen. Det är fan inte okej någonstans.

Onsdagen vart sedan en riktigt bra dag som svslutades med svampplockning. Och torsdagen vart ännu en riktig skitdag.

En klen tröst var att jag hade tur med håret i tisdags och torsdags. Men det väger knappast upp hur tjock jag har blivit eller att jag fick gå till skolan i blöta byxor.

Nej, Karma is a bitch.

Världens bästa häst! Så galet gosig att hon till och med övergav sin lunch till förmån för att mysa med mig istället, bästaste lilla Lotta <3 

Igår efter skolan åkte Tobbe och jag ut i skogen för att förbereda lite för inför årets julklappar - i svampskogen. Long story short: det var svamp ÖVER ALLT. Så mycket att vi kunde vara riktigt kräsna och lämna alla små trattisar till nästa vecka. Man vfick verkligen se upp med vart man satte fötterna och överöverallt var det trattkantareller!
När vi kom hem, efter två timmars plockande hade vi fått ihop 8,5 liter trattisar! Och det bästa? Att det finns tre gånger så mycket kvar i skogen :D

Idag har det varit full rulle för min del - därav ingen uppdatering.

Dagen började klockan åtta med 5 km promenad runt Munksjön. Höll verkligen på att svettas ihjäl, det var så mycket varmare ute än vad det såg ut att vara! 

Efter det mötte jag Josefine i skolan klockan 10, och där satt vi till strax efter halv fem (då det fortfarande var 24 grader ute) och jobbade med vårt projekt och en inlämningsuppgift i vattenbyggnadstekniken. Därefter gick vi till Ica, hem, slänge i tvätten, lade Tobbes sista svampar på svamptorken (ja, vi har faktiskt köpt en tork, endast avsedd för att torka svamp och frukt i), lagade middag och matsäck till utflykten imorgon, plockade undan lite, åt mat, körde igång tvätt nummer 4 och torktumlare och nu sitter jag här! Ska ner och hänga upp tvätten, vattna mina älskade orkirdéer, äta lite efterrätt och sedan plugga i någon timme innan sängen kallar. Finns det något härligare än att få lägga sig med en bra bok i nytvättade och nymanglade lakan? Tvivlar på det.

Lyckades allt bli lite kompis med min nya kamera!

Nu har jag bestämt mig (för typ tusende gången) att imorgon börjar mitt nya liv. Imorgon ska jag gå ut och gå (och förhoppningsvis skippa skräpmaten). Jag ska komma igång och röra på mig, varva mellan zumba och promenader med mina toningskor (japp, de funkar faktiskt!). Förutom det där med träning, eller ja, fysisk aktivitet som innefattar att jag rör på mig så ska det förhoppningsvis hända lite grejer här hemma!
Jag ska bli mer huslig (och inte så jävla lat), jag ska bli hurtig (och inte så jävla lat) och jag ska bli hejdlöst motiverad i skolan (kom inte på något bättre på h, och jag ska inte bli så jävla lat).
Nu hoppas jag verkligen att jag kan hitta motivationen till detta. Vet egentligen inte om det handlar så mycket om att hitta, för jag vet att den finns där och jag vet hur jag plockar fram den. Men jag måste lära mig att hålla kvar den, så jag inte är jättemotiverad ena timmen och vill lägga mig ner och dö av min lathet i nästa.

Målen som ska hålla mig igång är att helt komma iordning med lägenheten, beach 2013 och examen i juni 2013. Punkt slut, inga undanflykter.

I måndags åkte ju jag och Tobbe på kryssning till Riga med Tobbes bästa vän Svenne och hans flickvän Anna.

I måndags klockan 17.00 gick färjan, men man fick gå på redan kl 15.00 vilket var vad vi planerade. Och tur var väl det, för vi hade åkt till fel färjeterminal. Den vi skulle till visade sig ligga nästan en kilometer längre bort.

Hur som helst, vi bestämde oss i alla fall för att äta buffé på båten och bokade bord till andra sittningen. Och vilket bord vi fick! Allra längst bak i båten vid en glasvägg där man kunde se solnedgången över Stockholms skärgård, så himla fint! 

Maten var också riktigt riktigt god och prisvärd :) 

Kl. 10.00 i tisdags kom vi fram till Riga där vi tog en taxi till Stockmann (köpcenter). Ungefär som NK, bortsett från att kosmetika var billigare än i Sverige (kläderna kostade lika mycket). Där köpte jag tre nagellack från OPI för 60 kr styck! Till skillnad från Sverige, där de kostar 150 kr styck. Tobbe handlade också lite, han köpte Elie Saab - le parfum till mig, och den luktar helt gudomligt! :D

Efter att vi gått på Stockmann käkade vi på något hamburgerhak och strosade sedan runt i gamla stan. Efter ett tag bestämde vi oss för att gå tillbaka, förbi Stockmann och gå till den ryska marknaden. För er som inte vet är det stora hangarer som man fyllt med kyldiskar där tanter står och säljer sina varor. De var väldigt uppdelade, en hangar för kött, en för mejeriprodukter och en för fisk. Men min favoritdel var utanför, där de sålde frukt och grönsaker! 15 spänn för 1,5 liter hallon är väl inte helt fel?

Efter att ha handlat lite frukt gick vi tillbaka till Stockmann där vi köpte lite olika chilenska viner som inte är så vanliga i Sverige och Tobbe köpte lite öl, därefter vart det taxi tillbaka till färjan.

Även på tillbakavägen åt vi buffé, om än inte lika hetskt som på ditresan, nu visste man mer vad som var gott och vad man inte behövde äta. På efterrättsbordet upptäckte vi även att det fanns en frys där man kunde göra sin egen kulglass :D

Och i onsdags ca 10.00 var vi tillbaka i Stockholm :)

 

Det var en jättehärlig resa (förutom natten på hemvägen när det gungade så jag trodde att vi skulle förlisa). I Riga hade vi ca 22 grader och strålande sol - helt perfekt!

Jag tog inte så många bilder då det var lite för lite tid för att börja fixa med inställningar för att få bra bilder, dessutom är jag inte bästis med min kamera - just nu får jag inte ens över bilderna till datorn.

 

Tack för en jättemysig resa älskling! <3 

Jag har aldrig varit något vidare bra på att handskas med blommor, inte heller har jag haft något större intresse för dem annat än att jag tycker de är fina. Jag vet inte heller mer om blommor mer än att jag vet att blommorna i vardagsrummet hela tiden ska vara fuktiga och resterande blommor ska ha en skvätt vatten en gång i veckan. 

Men nu har det hänt något, jag har utvecklat någon sorts form av moderlig kärlek till mina små orkidéer, så pass att jag köpte en liten halvvissen orkidé på torget idag för 30 spänn (jävligt billigt) mest för att den var den enda av sin sort i blomstället. Så nu har jag (vi, men mest jag) hela 7 orkidéer i våran tvåa (två & en halva eller vad våran lägenhet nu är) och totalt 16 blommor. Hur fan gick det till?! Innan jag flyttade hemifrån kunde jag inte ens hålla liv i en kaktus, för den vattnade jag ihjäl, jag skulle kunnat få plastblommor att dö med tillräckligt mycket vilja tror jag.

Jag har börjat gilla det här med blommor, så pass att jag igårkväll planterade om min första blomma någonsin. Så pass att jag blir jätteledsen så fort en av mina små orkidéer tappar en blomma. Så bara för att försäkra mig om deras överlevnad har jag gått så långt som att jag köpt speciell orkidéenäring. Eller okej, jag köpte den inte enbart för att de ska överleva (för det gör de nog ändå) men den lilla dunken var så fruktansvärt söt och gullig att jag helt enkelt inte kunde låta bli!

Ibland blir jag bara så jäkla trött och sjukt förbannad på våra lärare. Vem vill börja dagens lektioner med 30 min utskällning följt av indragna och förskjutna raster? Inte jag i alla fall. Fy fan så less jag har varit på skolan idag, och då var detta ändå bara femte dagen detta läsåret. Jag trodde att jag i alla fall skulle kunna hålla mig i ett par veckor innan jag fick dårkocko på skolan, men icke.

I en av våra nya kurser sade läraren i förra veckan att vi med jämna mellanrum skulle få ett litet test baserat på vad vi hittills i kursen hade gått igenom - detta för vår egen skulle så att det inte skulle bli så mycket att läsa till tentan eftersom det är mastigt som det redan är.

Idag fick vi vårt test och när läraren samlar in testet så säger denne att detta hängde ihop med tentan. Drt hade inte vi förstått. Vad händer? Jo läraren blir skitsur och börjar skälla om att det klart och tydligt står i kursplanen. Och nej, det står fan inte klart och tydligt i kursplanen, det står något luddigt om test som kan tolkas på flera olika sätt. Efter ett tag frågar vi om inte detta var som ett bonussystem inför tentan? svaret av läraren var "ja". Efter ett par minuters prat blir läraren ännu en gång jättesur. För det här är INTE ett bonussystem, det är små duggor som alla ska göra. Om man inte gör dem eller svarar fel så får man minuspoäng. Jaha? Där någonstans blir även vi ganska upprörda och frågar vad som händer om man är sjuk en dag och missar en dugga? Då får man minuspoäng. WHAT THE FUCK?!

Detta diskuterades vilt mellan lärare och elever innan vi kunde fortsätta. Läraren kan inte svara på hurvida detta är ett bonussystem eller inte, inte heller kunde denne svara på hur många poäng dagens dugga omfattade, hur många duggor som komma skall eller hur många poäng dessa kommer utgöra av den totala tentan (om de nu kommer utgöra några alls).

DESSUTOM så ska vi göra ett projekt. Det är väl inte så farligt i sig, vad är då haken? I den där jävla kursplaneringen står det klart och tydligt att detta projekt inte är betygsgrundande utan bara kommet att bedömmas som godkänt eller icke godkänt. MEN det läraren sade förra veckan var att ett väl genomfört projekt kunde höja ens betyg, so far so good. Men tydligen så kan ett projekt som med nöd och näppe blivit godkänt även sänka ens betyg. Det är fan inte okej.

Så vad ska man säga? Just nu är vi jävligt trötta på läraren som inte kan ta på sig att denna inte förklarat ordentligt eller att det blivit ett missförstånd. Utan felet är vårat, elevernas. Jippi yay.

Ja, det vart lite si och så med uppdatering här för min del. Men jag har faktiskt haft fullt upp sedan jag skrev här sist! I fredags fyllde jag år, så den dagen börjades i skolan och avslutades med ett fantastiskt bra pass på Lotta och därefter middag med mamma och pappa.

I lördags och söndags var jag i stallet. I lördags red jag ännu ett riktigt kanonpass på Lotta och därefter åkte jag vidare till Bjärkhult och red ett kanonpass på Trombia. I söndags var det stalljour som gällde för min del. Därefter var det bara att packa ihop grejerna för att åka till Jönköping.

I måndags morse satt vi i bilen 08.30 för att åka till Åkersberga utanför Stockholm för att hämta upp Anna och Svenne. Kl 17.00 gick båten mot Riga! Så tisdagen spenderades i Riga med helt underbart väder! Därefter gick färjan hemåt igen, och igår, 18.00 var vi hemma i Jönköping igen, så det har varit sex ganska intensiva dagar för min del. Men nu börjar det ge med sig lite :) 

Har en del att skriva om helgens ridning samt om Rigaresan. Men bara om ni vill läsa? Inte så roligt att skriva annars ju....