oj
Tänk att det faktiskt är ett par sidvisningar per dag här inne, fastän att jag inte skrivit ett ord sedan i november (och fastän att jag inte skrivit ordentligt på hur länge som helst).
Sedan sist jag skrev här har det hänt MASSOR i mitt liv. Både bra och dåliga saker.
Hur som helst så tänker jag på dig ganska ofta, att jag borde skriva och att jag faktiskt har lust att skriva. Men sen tänker jag på hur bloggen ser ut... Bloggen borde fräschas upp rejält kan man väl säga, kanske till och med byta namn. Men till vad? Inte en aning... Så den får nog stå här ett tag till och samla damm.
-
Måste medge att jag är lite imponerad över att det finns några tappra människor där ute i etern som faktiskt är här inne varje dag, trots att jag inte ens skriver här en gång i månaden ens.
Kan inte riktigt bestämma mig för om jag ska börja blogga igen eller ta bort bloggen...
Bästa veckan!
Det blir inte alltid som man tänkt sig...
I torsdags förmiddag tog jag tåget till Jönköping för att hinna förbereda mig inför mitt första möte med en handläggare på arbetsförmedlingen. Mötet skulle vara i fredags, men jag var inte helt hundra på vilket klockslag. När jag i torsdags kväll därför tog upp kallelsen så såg jag till min förskräckelse att mötet inte alls var på fredagen... Utan på torsdagen... Jag hade alltså missat mitt möte (för er som inte fattat det än). Jippi, ho, tjohej, vilket bra intryck handläggaren måste ha av mig; som varken dyker upp eller meddelat förhinder.
Jag var inte i Jönköping när kallelsen kom, så Tobbe fick öppna brevet och meddela tid & datum, vilket han visserligen hade gjort.. Men han hade läst datumet bakochfram... Det stod 130912, angivet i år-månad-dag (och inte tvärt om som Tobbe läste det). Snopet. Lite pinsamt.
Det konstiga är att jag, när jag åkte till Jönköping, hade på känn att det inte skulle bli något möte på fredagen.
Jag har mest skrattat åt hela missförståndet (vet inte riktigt vad jag skulle göra annars, gråta?) men Tobbe... Som han skäms över det här. Så för att ställa allt till rätta köpte han lite skaldjur till oss igår. Närmare bestämt 3 kg.
Men nu har i alla fall jag en historia att dra upp när han drar upp historien om "Sofie, kortglömmaren - hur Sofie nästan missade båten i Tallinn."
Beslutsångest deluxe...
September verkar vara en riktig eventmånad i hästvärlden, eller rättare sagt, vecka 39 är en riktig eventvecka. Den 24:e ska jag åka till Vara för att gå på ett seminarium med Jochen Schleese, grundaren av saddlefit 4 life. Den 27:e håller Dr. Gerd Heuschmann (författaren till The Tug of War) en specialclinic i Enköping om vad som finns att lära av de gamla mästarna. SAMMA DAG är Ewa Angatyr, Sveriges enda "Dressage naturally coach" i Vimmerby (2 mil härifrån) och har träningar. Jag sliter mitt hår i beslutsångest just nu. Jag vill så jävla gärna göra båda delarna! Jag väger för- och nackdelar med de båda evenemangen fram och tillbaka utan att komma någon vart. Jag kommer ju garanterat att lära mig massor av båda, men av Gerd blir det ju inte specifikt för just mig och Lotta. Men tänk att få träffa honom, han är ju ungefär att jämföra med Brad Pitt i storhet i hästvärlden. Ewa kan ju däremot hjälpa mig och Lotta i våran resa framåt, men det blir ju inte biomekanik (som är det jag nördar i just nu), vilket det blir för Gerd... Som sagt, beslutsångest deluxe... HJÄLP MIG.
ontontont
Är rätt ordentligt mör i kroppen idag kan jag säga! Jag trodde att det skulle vara sittbenen som gjorde allra mest ont under min långa cykling, men det var faktiskt ena handen som gjorde mest ont. Jag kunde ju bara hålla en hand i styret eftersom jag höll Lotta med den andra, så hela min vikt hamnade på en hand = ONT. Idag är däremot handen helt okej, sittbenen och låren är mindre okej. Jättestel och jätteöm, men nu är Lotta i alla fall tillbaka på ridskolan och verkar pigg och glad. Cykelturen igår var 14 km och tog 2 timmar och 5 minuter, vilket ändå var helt okej. Det vart ju en längre tur jämfört med mina vanliga ridpass. Så längre tur + installning = tjocka ben.... Det var jag ju förberedd på, men till nästa år kanske man ska flytta henne ett par dagar tidigare så hon kan gå ute natten efter flytten innan hon stallas in....
Födelsedag flytt och resa!
transportsträckor
Just nu känns livet bara som en transportsträcka. Jag åker liv snarare än lever livet. Det är jobbigt, jättejobbigt. Och det är ovisst, jätteovisst. På tisdag är det tenta och tisdagen veckan efter så är min anställning slut. Det är jobbigt, men det är just den där sista tisdagen jag åker mot. Jag är på väg att för första gången i mitt liv bli arbteslös. Tentor har jag ju haft innan, så det blir inte speciellt (men det är ångestfyllt ändå). Jag har tusen saker jag vill göra, som jag borde göra eller borde ha gjort. Men saker som jag VERKLIGEN borde göra - plugga, är jättesvårt. Jag vill bara strukturera upp livet efter det att jag inträder i arbetslöshetens intighet utan någon plan. Det finns ju visserligen massor med saker jag vill göra, som jag kanske kan komma att ha nytta av... Haken är bara att det kostar pengar. Har hittat diverse seminarium och kurser som jag vill gå på, men utan pengar kommer man inte långt.
Ja... efter allt mitt dravel här förstår ni kanske att det är kaos i hjärnan. Jättemycket kaos, jag orkar inte ens bry mig. Huvudet protesterar, kroppen protesterar. Det går trögt. Jag sover dåligt. I natt var jag uppe fyra gånger. Jag har fått tillbaka min hjärtarytmi, ett par slag varje timme - jobbigt. Det blir ju ännu jobbigare för jag vet att det är kroppen som säger till mig att sakta ner, slappna av, ta det lugnt. Men jag känner inte själv att det är jobbigt, det gör bara situationen jobbigare. Att man kan vara så stressad utan att egentligen märka av det själv...
semster
Jodå, här är det stendött - precis som vanligt med andra ord.
Sedan sist har följande hänt:
Har sommarjobbat ett par veckor på Skanska, och jag trivs jättebra!
Jag har varit i malmö och på Falsterbo Horse Show med världens bästa mamma. Det var jättetrevligt, och jag blev både glad och beklämd över de stackars tävlingshästarna.
Jag och mamma har varit på en massagekurs för häst, så numera masseras Lotta VARJE dag, och det har gjort underverk!
Lotta är på sommarbete i Bjärkhult (paradiset för alla hästar), hon stormtrivs och har gått från köttbulle på ben till att se ut som en häst igen.
Lotta har lasttränats, och efter 3 timmar och 40 minuter klev Lotta in i lådan med löst grimskaft och av fri vilja. Så galet stolt över henne och sjukligt imponerad av Mimmis tålamod med henne.
Just nu håller jag på att packa, för klockan 21 ikväll åker Tobbe och jag på semester till Gotland där jag ska vara i 9 dagar innan jag börjar jobba igen, Tobbe ska stanna lite längre.
Vi håller även på att prova ut en ny sadel till Lotta, just nu har vi en bomlös Star-Trekk som hon trivs jättebra med, dock är den enligt mitt tycke alldeles för låg, så vi ska försöka byta till ett par tjockare paneler, men den är gudomligt skön att rida i :)
Examen
Fredagen började i alla fall med champangefrukost hemma hos oss. Det var mer champange än frukost. Innan vi gick till skolan passade vi på att ta lite gruppfoton. I skolan bjöd byggavdelningen på kaffe & tårta samtidigt som lärarna höll tal. När alla ätit klart var det dags för examensfoto. Då samlas alla avgångsklasser från JTH i trappan mellan JTH & JIBS. När fotot var taget var det "mingel" fram till det var dags att marschera bort till kyrkan på väster. Kan tillägga att det var ungefär lika välorganiserat som en burk mask. I kyrkan var det tal och stipendieutdelning. Utanför kyrkan fick man sedan en ros av sin programansvarige (i vårt fall av världens bästa Kjell). Därefter var det liksom bara slut. Mamma, pappa, moster och jag åkte då till A6 där pappa gav mig en ny telefon (och betalar mitt abonemang i två år). När telefonen var fixad åkte vi hem för att äta, vi hade beställt hem mat från Taste of Beirut, världens godaste och mest prisvärda restaurang. Fick ytterligare presenter i form av pengar när jag kom hem. Tpbbe hade även varit och köpt en monsterbukett bestående av brudslöja, liljor, vita pioner och rosa fingerborgsblommor, han är bara bäst <3
Efter att familjen åkt hem mötte jag upp Hanna, Henny & Isabell innan klassen gick till Anna-Gretas och åt tapas. Det var jättegott och jättetrevligt :) Senare gick klassen till Karlssons och fick sällskap av några som inte varit med på Anna-Gretas.
Allt som allt en helt fantastisk dag som jag aldrig kommer att glömma! :)
För mycket
Ibland rinner det bara över för mig. Idag är en sådan dag. Jag tappar motivationen till allt. Imorgon har jag tenta i ännu en mattekurs. Jag borde sitta och plugga röven av mig just nu, men jag har noll motivation. Jag har liksom ingen ork, jag bryr mig inte. Hoppas den taskiga motivationen beror på att jag kan det jag borde, även om jag tvivlar på det... Men jag får försöka ta sats och pina mig igenom ett par mattetentor. Sedan är det bara att hålla tummarna och hoppas att det går (peppar, peppar, ta i trä.)
livstecken
var ingen nyhet).
trött
I fredags var träningsvärken helt mördande. Det var inte värk längre, det gjorde bara ont, riktigt jävla jätteont. När jag skulle ta mig till skolan så RAMLADE jag i trappen för att benen inte kunde hålla emot. Men jag överlevde skoldagen och 30 minuter på crosstrainern men sen dess har jag inte gjort många knop.
I fredags kväll var Tobbe ute med ett par kompisar så då passade jag på att dra på mig mina fina gula byxor och gå till kåren med Hanna & Henny. Det var riktigt roligt och vi dansade som dårar. Träffade även Maria på kåren. Det är så himla skönt att prata med henne, det spelar ingen roll hur länge sedan det är vi sågs, det känns ändå alltid som igår. :)
Idag avslutade jag vecko-utmaningen hos Ida Warg, alltså är nu 350 bicycle crunch gjorda, så idag har jag unnat mig en "äta-vad-jag-vill"dag. Nu äter ju visserligen jag vad jag vill varje dag, men idag har jag valt lite mindre nyttiga alternativ. Det har varit mackor, popcorn, dounuts, glass & påskmust. Så jävla gott!
Det bästa av allt är att jag inte har något sötsug, jag tycker egentligen inte om någon annan läsk än must, och skulle jag kunna dricka det året runt så skulle det inte vara gott. Jag är inte glad åt varken chips eller godis. Det enda söta jag skulle kunna äta till jag spricker är dounuts, men jag har inget sug efter det när jag inte äter det.
Imorgon ska jag i alla fall tillbaka till gymmet efter två dagas uppehåll. Siktar på en vända på crosstrainern på morgonen och ett yogapass på kvällen, men vi får se hur det blir. Ska även försöka passera någon sportaffär och köpa nya träningsskor. Mina easytone är gudomligt sköna att gå i, men på crosstrainern halkar jag fram och tårna domnar bort plus att jag har lite funderingar på att börja springa lite och då behöver jag nya skor helt enkelt.
Stendöd
Jag tog mig igenom 150 squats igår. Följden blev dock stendöda lår. Jag kan inte gå i trappor utan att klamra mig fast kring trappräcket och jag har vissa (ganska stora) svårigheter med att ta på mig skorna och sätta mig ner.
Idag är det 160 squats som gäller varav jag har avverkat 15.... Det kommer att bli en tung dag idag.... Men jag får skylla mig själv eftersom jag var dum nog att göra gårdagens 150 i ett svep....