Lotta <3
Min fina lilla prinsessa är nu som de flesta vet tillbaka i Kristineberg, där går hon själv i sin hage med 20 cm hög klöver (så den snygga sommarformen kommer att vara borta på nolltid). Hur eller hur så fick jag ju cykla med henne till Kristineberg eftersom att hennes knölar på ryggen blobbat upp som kantareller i skogen igen. Men i fredags/lördags så la sig många av blobbarna runt manken. Så igår red jag mitt första barbackapass och det var så himla roligt! När hon inte fått jobba på ett tag så blir hon så himla arbetsvillig, trampar på och bara vill mermermer. Tycker nog egentligen bättre om att rida barbacka ä att rida med sadel. Nej jag är inte knäpp, men jag är sned i kroppen vilket med stigläderoch sadel gör att min vikt snedfördelas. Men barbacka så kan jag sitta mitt över utan att helahela tiden behöva tänka på det, och om jag sitter fel så blir det fel. Med sadel och grejer så upplever jag bara att man hela tiden omedvetet manipulerar sina egna fel för att man tycker "hästen tittar helatiden åt ett håll". För mig tror jag att ett stort problem är sadeln. Jag hade haft den ett tag innan jag upptäckte att jag verkligen var sned, jag trodde det var Lotta som var det. Och därefter har hon lärt sig att skjuta sadeln åt ena eller andra hållet. trots att jag upplever att jag trampar tillbaka sadeln så tvivlar jag på att den alltid följer med mig tillbaka.