Nöjd tjej!

Idag var Lotta och jag ute en sväng i skogen. Valde att ta det bettlösa "tränset" med lite små modifikationer, och det gick så himla bra! Jag var helt ärligt lite nervös över ifall det skulle funka eller inte. Lotta blir ju gärna lite taggad i skogen. Inte för att hon inte lyssnar eller så (hon lyssnar inte för att skryta, men GRYMT bra på rösten). Och blir hon rädd så blir hon rädd - det hade hon blivit vare sig bett i truten eller inte.

Det gick i alla fall JÄTTEBRA! Eller, det tog ett tag innan poletten föll ner hos fröken. Eller det tog tills hon hade fått  busa av sig all överskottsenergi, sedan började hon jobba på och jäklar vad hon stånkade på! Hon bar sig jättebra och jag behövde i princip inte ha någon kontakt alls, utan att hon bar sig till största del själv.
Efteråt fick hon stå och mysa i stallgången inbäddad i Back on Track - nackmössa, ryggvärmare och stallbandage. Det är sånna här dagar det är så mysigt att vara i stallet - när man ser att hästen verkligen trivs.
I somras så märkte jag att Lotta inte alltid ville ta bettet när jag skulle tränsa. Inte så att jag får tvinga henne att gapa. Hon brukar gapa om jag bara håller bettet framför henne, sedan i somras har jag fått hålla fram det och säga "gapa". Och i ridningen så trivs hon med bettet, hon suger tag och tuggar på det. Men hon slappnar inte riktigt av i underläppen. Men idag när vi var mitt uppe i en galopp så hörde jag något konstigt, och jag kunde inte komma på vad det var. Inte förens jag ställde mig i lätt sits och tittade på hennes underläpp - den hängde och slängde i takt med galoppen. Så himla gulligt! Och öronen stod rätt fram. Min fina lilla prinsessa :)


KOMMENTERA INLÄGGET

Namn

E-postadress (publiceras ej)

URL/Bloggadress

Kommentar